你遇到过奇葩的出租车司机吗？除了生闷气还能怎么办
 |
Den h?r artikeln beh?ver k?llh?nvisningar f?r att kunna verifieras. (2017-07) ?tg?rda genom att l?gga till p?litliga k?llor (g?rna som fotnoter). Uppgifter utan k?llh?nvisning kan ifr?gas?ttas och tas bort utan att det beh?ver diskuteras p? diskussionssidan. |
Programspr?k, eller programmeringsspr?k, ?r ett formellt spr?k som en m?nniska anv?nder f?r att skapa datorprogram.
Datorers grundspr?k kallas maskinkod och best?r av ettor och nollor, som datorns centralprocessor (eller motsvarande enhet i kringutrustning) direkt kan tolka. Eftersom programmering p? den niv?n ?r sv?r och tidskr?vande, och l?tt leder till fel, har man tagit fram olika sorters programspr?k, d?r man anv?nder kodord f?r att beskriva vad datorn skall g?ra och som till?ter att text, siffror och r?kneoperationer skrivs in ungef?r som i kommunikation mellan m?nniskor. Ett skilt datorprogram anv?nds sedan f?r att ?vers?tta denna mer l?sbara kod till maskinkod.
Datorprogrammets k?llkod, som skrivits f?r hand, m?ste allts? i de flesta fall ?vers?ttas till maskinkod innan programmet skall k?ras. F?r assembler (som ganska direkt motsvarar maskinkoden, men med kodord, variabelnamn och en del andra abstraktioner) g?rs ?vers?ttningen med en assemblator. F?r h?gniv?spr?k anv?nder man en kompilator (en del kompilatorer skapar assemblerkod som ett mellansteg). Maskinkoden lagras sedan i en exekverbar bin?rfil.
Vissa programspr?k ?r inte avsedda att kompileras: ett interpreterat spr?k, tolkas (interpreteras) under sj?lva exekveringen (n?r man "k?r" programmet). Det finns ?ven spr?k som kan kompileras allteftersom programmet k?rs, med hj?lp av en JIT-kompilator, och spr?k som kompileras till en snabbtolkad bytekod.
En del programspr?k ?r konstruerade f?r att ganska noga f?lja datorernas typiska s?tt att arbeta. Nyttan ?r framf?rallt att programmeraren d? har b?ttre kontroll ?ver den maskinkod som kommer att skapas d? programmet kompileras. S?dana spr?k kallas f?r maskin- eller h?rdvarun?ra spr?k eller l?gniv?spr?k, med assembler som typexemplet. Motsatsen ?r h?gniv?spr?k. Den mesta k?llkoden skrivs med h?gniv?spr?k.
Man brukar ?ven skilja mellan funktionella spr?k och objektorienterade spr?k. Ytterligare en uppdelning ?r mellan imperativa spr?k och deklarativa spr?k.
Det ?r 4:e generationens programspr?k man talar om i vardagligt tal.
Lista ?ver programspr?k
[redigera | redigera wikitext]Det har skapats ett otal programmeringsspr?k. H?r ?r en alfabetisk lista p? en del av dem.
- 4D
- ABAP
- ABC
- Ada
- Algol
- Amiga BASIC
- Amiga E
- AMOS
- ARexx
- APL
- Assembler
- ASP
- Basic
- Befunge
- Blitz Basic
- Brainfuck
- C
- C++
- C#
- Clean
- COBOL
- Comal
- D
- Dark Basic
- Dart
- Delphi
- E
- Elixir
- Erlang
- F#
- Forth
- Fortran
- GFA Basic
- GML
- Go
- Haskell
- Icon
- IDL
- INTERCAL
- J#
- JASS
- JavaScript
- Java
- JSP
- Kylix
- Lisp, Common Lisp, Elisp, ISLisp, Scheme
- Logo
- Lua
- Malbolge
- Matlab
- Mindscript
- Miranda
- ML
- Modula, Modula-2 och Modula-3
- Nasal
- nesC
- Objective-C
- Occam (programspr?k)
- Ook
- Pascal
- Pawn
- Perl
- PHP
- Pike
- PL/I
- Postscript
- Prolog
- Python
- R
- Rexx
- Ruby
- Rust
- Scala
- Seed7
- Simula
- Smalltalk
- SML
- SNOBOL
- Swift
- SystemC
- TAL
- Tcl
- TSharkRex
- Unicon
- Vala
- VBscript
- Verilog
- Visual BASIC
- VHDL
Se ?ven
[redigera | redigera wikitext]Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]- 99 Bottles of Beer en lista p? olika programspr?k med exempel p? hur koden ser ut.
- Webbjobb.io – Webbjobb 2014 i siffror Sammanst?llning ?ver de popul?raste programmeringsspr?ken som anv?nds i Sverige 2014.
|